Den 6 maj var det dags för årets kulturvandring inom hemgygdsföreningen.
Denna gången handlade vandringen om Kårby by.
Samlingen skedde vid gamla Kårby affär.
Hembygdsvänner samlades i Kårby
Mitt på vägen, utmed det som i dagligt tal kallas gamla Vimmerbyvägen, ligger det rester av en gammal by. Här bor det nu bara ett fåtal personer och dessa känner kanske inte till hur livet gestaltade sig förr, när byn var befolkad av flera bönder med tjänstefolk och det bodde över hundra människor i byn.
Törnsfalls Hembygdsförening har den senaste tiden forskat fram byns utveckling från 1500-talet och fram till våra dagar. Mycket har hänt under seklernas gång och en del av historien presenterades på söndagen vid en kulturvandring av föreningens ordförande Anders Johansson och AnnaMaria Jakobsson. Foton på hus och kopior av kartor visades på väggen till den gamla nedlagda affären. Både gästgivargård och postgård har funnits i byn. Dessa var placerade vid det som idag är den gamla affären. Vägen gick då exakt som den gör idag och beskrivs på en karta från 1699 som vagnsvägen mellan Vimmerby och Västervik. Endast två hus finns kvar i byns centrum som en gång rymde många gårdar. Rester i form av stengrunder finns kvar och visar hur husen legat.
Namnet är känt sedan 1386 som Karaby och 1544 fanns här en skattegård. Fornlämningar visar att det funnits människor i trakterna sedan tidig järnålder. 15 torp varav flera finns kvar idag, har utforskats genom kyrkolängderna. På 1940-talet startades en fruktodling av Seth André, som på sin tid var den en av de största i Tjustbygden. Idag finns inget spår kvar av odlingen. Ett mejeri har funnits under en kort tid. Laga skiftet genomfördes 1841-1845 då stora delar av byns gårdar flyttades ut till nya platser som är bebodda av ättlingar till gamla gästgivare än idag. I ån mellan Vångaren och Dröpshultegöl hade Kårby en mjölkvarn och en sågkvarn. Dröpshult hade på samma plats sin sågkvarn. Skola fanns det i Gustafsberg från 1885 och innan dess var skolan i Avalund. Många hantverkare har bott i byn t.ex skomakare smeder, skräddare. Nykterheten var kanske inte så stor i Törnsfall. Krogar fanns i Hjortekrog, Almvik och Kårby. En brännmästare hade sin verksamhet i Kallåker och i Marielund var det ölservering för törstiga resande och sockenbor. Affären fanns mellan 1910 -1993.
När man tittar i kyrkoböckerna visar sig en del hemska och spännande levnadsöden. En ung dräng, bara 16½ år gammal, frös ihjäl i kalla novembernatten 1822. Barn har drunknat på väg hem från skolan. Namn på personer födda på 1500-talet har hittats. Det är Kierstin född 1595 som blev nästan 100 år. och Jon som var född 1599 och dog 92 år gammal 1691.
Postgången förr
Svenska postverket grundades den 20 februari 1636 på initiativ av rikskanslern Axel Oxenstierna. Då skulle posthemman finnas på 2-3 mils avstånd. Postbonden skulle helst kunna läsa och skriva och se till att post som kom till hans gård transporterades vidare. Han hade postdrängar till hjälp som löpte med posten till nästa posthemman i en fart av 1 mil på 2 timmar. När postdrängen närmade sig posthemmanet blåste han i hornet så att nästa dräng kunde göra sig beredd att löpa till nästa posthemman.
1646 ersattes löpandet mot ridande bud . Postlinjer upprättades och mellan Stockholm och Halmstad fördes utrikes post. Ytterligare förbättringar var att posthus började byggas och mellan 1636-1644 inrättades 29 postanstalter i Sverige. 1688 fanns det 78 st i städerna och några på landsbygden. I denna tid förbättrades vägar och stigar med brobyggen och allmän upprustning av vägarna för att posten skulle komma fram säkert och inom rimlig tid.
På 1800-talet utvecklades postlinjerna mer och man började använda postdillegens. Den gamla uppgiften som postbonde avvecklades på 1860-talet. När sedan järnvägen kom, tog denna över mer av posttransporten.
Vid Almvik inrättades en poststation när järnvägen var klar. Det var stationsmästaren roll att sköta posten också. Mellan Almvik och Vimmerby inrättades en postförningslinje där en kärra skulle köras med häst. Besvärliga vägförhållanden och oväder gjorde att posten försenades många gånger. Vid Kårby fanns det mellan 1874 – 1879 en poststation.
Gästgiveriets dagar
Alla som reste i Sverige på 1500 & 1600-talet hade rätt att mot ersättning erhålla skjuts, mat och övernattning hos bönderna. Alla som reste i kronans tjänst hade rätt att bo gratis. Bönderna längs de större vägarna drabbades av detta. 1649 kom gästgiveriförordningen som innebar en lättnad för bönderna mot våldgästning och man mätte vägarna och satte upp milstolpar. Många bönder finns det i kyrkolängderna som är gästgivare. Det innebar att sysslan gick i en viss turordning och de resande kunde därför leta upp den gård som hade en gästgivarskylt på dörren. Reglerna från 1649 gällde fram till slutet av 1800-talet och när järnvägen kom minskade behovet. Man kunde då få skjuts inåt landet dit järnvägen för att nå sitt mål.
Mordet i Kårby
En stor händelse i byn var när torparen Gustav Lindgren från Blackstad blev ihjälslagen och släpad bakom sin egen häst ner genom Kårby en sommardag 1877. Det var två personer från Blackstad som medverkande till detta illdåd och mördaren blev dömd till fängelse och blev först insatt i Kalmar fängelse och senare överflyttad till Malmö slottsfängelse där han avled 1890. Händelsen finns beskriven i Blackstad Hembygdsbok från 1985 och berättades i detalj av Anders Johansson och mördaren gestaltades av Ulf Fors.
Anders Johansson