Skolundervisningen organiseras
Den avgörande stadgan om folkundervisningen i riket, utfärdades av K.M:T den 18 juni 1842, enligt vilken i varje socken skulle finnas minst en fast skola.
Denna förordning upplästes på Andersmässe sockenstämma i Törnsfall den 30 nov. 1842.
På en stämma om skolinrättningen den 12 juni 1845, uppsköts beslutet pga friherre Johan Nordenfalk ej var närvarande.
Vid ytterligare en stämma året efter, den 12 juni 1846, var tidsfristen nästan ute, varför beslut måste fattas. Det fick följande lydelse: ”1:mo att församlingens sockenstuga skulle inredas till skolhus och att påbyggnad å samma skulle ske så, att den blifvande läraren och nuvarande orgelnisten kunna vara lagligen och tjänligen bebodde; 2:do Nedre våningen blir skolhus och den öfre begagnas af orgelnisten.”
Härmed var det avgörande steget taget.
Arbetet med ombyggnaden av skolhuset (f.d. fattigstugan, nuvarande hembygdsgården) skulle vara slutfört till november samma år. Socknens första skolstyrelse valdes och den 16 nov. samma år kunde den färdiga skolbyggnaden tagas i ögonsikte, varvid intet var att anmärka på.
Skolläraresysslan skulle utannonseras ledig för att tillträdas den 1 maj 1847. Vid en stämma den 27 maj 1847 valdes till socknens förste egentlige skollärare A. P. Broman.
Denne tjänstgjorde endast en kort tid, varefter han avflyttade.
Den ende kompetente sökande till skolläraretjänsten, efter A.P Broman var Erik Gustaf Myrenius. Han uppehöll tjänsten till år 1862. Det året blev han avskedad pga att han misskött sig och försummat skolan.
1850 valdes klockaren, organisten och utbildade skolläraren Carl Johan Johansson.
Redan innan avskedandet av Myrelius hade organisten Johansson tagits i anspråk för skolundervisningen. På en stämma den 9 juli 1854 beslöts att Johansson skulle leda undervisningen i den fasta skolan under fyra månader, medan Myrelius ägnade sig åt den kringflyttande skolan.
De ambulerande skolorna bestod av fyra roteskolor där läraren skulle undervisa under två månader i varje skola. Roteskolorna inrättades enligt följande: 1:a roten skulle vara Blekhem eller Almviks köping, 2:a roten Skvagerfall, 3:e roten Mommehål och 4:e roten Avalund.
Den nya kyrkskolan togs i bruk 1870. Vid den första examen, 17 juli 1871, hölls en högtidlig invigning av prosten M. Nennes.
För småskolan i Almvik år 1883 inköptes lägenheten Alviken.
För småskolan i Avalund, tidigare Kårby, uppfördes år 1885 ett nytt skolhus, kallat Gustafsberg.
För skolan i Mommehål förhyrdes lokal i Mommehål. Sedan beslut om skolans förändring till folk- och småskola fattades den 21 maj 1883, att uppföras år 1885 vid Mommehål, ett skolhus, av rustmästaren L.F Nilsson på Källsåker, som år 1886 mot hyresersättning kunde tagas i bruk för skolans räkning. Detta skolhus inköpts sedermera av församlingen år 1890 .
På grund av växande barnantal i Mommehål inackorderade socknen en del barn i Västerviks stads småskola i Målserum.
En folkskola vid Almviks köping inrättades, ett skolhus uppfördes vid Bondetorp för både den nya folkskolan och för småskolan, som flyttades dit från Alviken.
Källa Jon Villskog, Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening 1945
Några bilder från skolorna här nedan.
Vissa bilder har en rätt så dålig kvalitet, vilket beror på att det är kopior av kopior.
Tillbaka till förstsidan