Lilla Klockartorpet eller Trullhättan.

Lilla Klockartorpet, som även kallades Trullhätta, byggdes 1845. Stället kallas vid en skogssyn som hölls i september 1846 för ”Nybyggda Torpet Lilla Klockaretorpet”.

Något dagsverkstorp blev dock aldrig Lilla Klockartorpet. Under de tjugofem år stället fanns, beboddes det av före detta torparen i Stora Klockartorpet, Daniel Jönsson och hans hustru, Cajsa Larsdotter, båda födda i Törnsfalls socken år 1789. Daniel och Cajsa bodde, som det uttrycks i husförhörslängden, ”inhyses” här, det vill säga de var inte i årstjänst eller dagsverkstorpare. Under kortare perioder bodde också ett par av Daniel och Cajsas vuxna barn här tillsammans med föräldrarna. De sista åren benämns Daniel och Cajsa i husförhörslängderna ”utfattiga”. Daniel dör på Lilla Klockartorpet 1867, Cajsa dör 1872 (hon befann sig vid tiden för dödsfallet i Ukna socken).

Bostadshuset till Lilla Klockartorpet var litet, ca 6 x 4 m. Här finns också rester av en stenmur och ev. en jordkällare, ca 3 x 3 m. 

Det finns ett par sägner om ”Trullhätta”: Den ena har berättats av Torsten Nilsson, Svinnersbo 1991: Varje midnatt vandrar en mörkklädd man med lykta i handen på vägen mot Kyrkvik. En liknande sägen har berättats av Karin och Karl-Gösta Arvidsson, Klockartorpet, och där beskrivs mannen som "skälvrängare".

Koordinater:

Latitude : 57,80001 (57° 48′ 0,05″ N)

Longitud : 16,48397 (16° 29′ 2,29″ E)

noggrannhet av signal : 3 m

https://maps.google.com?q=57.800013,16.48397

 Bibostugan   Backstuga/Fattigstuga

 ”Mitten av 1700-talet hade man börjat anvisa hemlösa fattiga att bo i en stuga nära kyrkan. Denna stuga, Bibostugan, stod ännu in på 1900-talet kvar på den plats där nya ålderdomshemmet nu ligger. Bibostugan började fram emot mitten av 1800-talet vara för liten som fattigstuga. 1860 kom frågan om nybyggnad av fattighus.” (Jon Villskog 1945).

På generalstabens karta från 1883 finns Bibostugan markerad, samt två närliggande hus.

I Bibo har flera kyrkovaktare med familjer bott. Även rotbåtsman med familj, sjömän, änkor med barn, pigor och drängar.

I Bibo bodde också barnhusbarn från Stockholm. Det var två pojkar som fick sitt fosterhem hos familjen Karl Gustaf Wång, f. 1831, och hans hustru Fredrika Dussina Andersson, f. 1858. Det var under åren 1899-1911.

I första husförhörslängden 1802-1806, finns kyrkovaktaren Nils Glader Jaensson f. 1729 i Westrum, skriven. Hitkom 1742. Där bor även dottersonen Fredrik Jaensson f. 1792 i Ukna och sjöman Jaen Jac. Törnblad f. 1782 i Stockholm, hans hustru Maria Törnberg f. 1767 i Kårby. En son och en dotter samt sjömannens mor Greta. Jaen Jac. Törnblad ” drunknade på öppen sjö vid Landsortsudd från skeppet. Navigationsfört af  C. capiten Joh. And. Frese från Stockholm.”  Han blev 23 år. Hustru Maria var född Nilsdotter, sedan gift Steberg, Törnberg, Törnblad och Claesson. Med make Törnberg var hon gift med i knappt två år innan maken dog av inflammation, 41 år. Med make Törnblad var hon gift med drygt ett år, innan han drunknade. Med make Classon fick hon ett långt äktenskap, nämligen 41 år.

I sista husförhörslängden 1919-1930 finns Lars Johan Andersson f. 1867 Oppeby Östergötland, skriven. Hans hustru Hilma Sofia Olofsson f. 1869 Loftahammar, tillsammans med tre söner och en dotter. Lars dog i Västervik 1924 och Hilma flyttade till Alviken 1927 tillsammans med sönerna efter att Lars varit intagen på Västerviks Hospital sedan 1916. Dottern flyttade till Gamleby 1923.

Bibostugan revs någon gång mellan 1927 och 1932. Ett nytt ålderdomshem var färdigt 1932 på samma tomt som Bibostugan låg

I husförhörslängd 1930-1940 finns ingen registrerad på Bibostugan.

Bilden är en målning av Ernst Leonard

Koordinater:

Latitude : 57,80489 (57° 48′ 17,61″ N)
Longitud : 16,46457 (16° 27′ 52,44″ E)
noggrannhet av signal : 3 m
Visa på google maps

https://maps.google.com?q=57.804892,16.464567

Lilla Kyrkvik eller Klämman.

De första personer som vi vet bodde i torpet Lilla Kyrkvik var avskedade kronobåtsmannen Per Nilsson Liten (död 1736) och hans hustru Elin Hemmingsdotter, som bodde här redan 1717. I de tidiga mantalslängderna står både Stora Kyrkvik och Lilla Kyrkvik oftast endast under rubriken ”Kyrkoviken”. Lilla Kyrkvik gick på 1700-talet ibland också under namnen ”Litens torp” eller ”Hälltorpet”. I folkmun har det också kallats ”Klämma”, vilket var det brukliga namnet på 1900-talet. Viken nedanför torpet heter Klämviken.

Lilla Kyrkvik var fram till 1870-talet dagsverkstorp under Törnsfalls prästgård. I mantalslängden från 1805 uppges att stugan hade två fönster och att torparen gjorde ett dagsverke i veckan för torpet. Från 1870-talet och framåt var Lilla Kyrkvik vanligen inte upplåtet mot dagsverken, utan på stället bodde oftast arbetskarlar med deras familjer. En av dessa var Karl Gustaf Svantesson med hustrun Augusta Josefina Andersdotter, som bodde här 1881-1909. Stugan, en liten enkelstuga som aldrig påbyggdes med övervåning, beboddes under Svantessons tid som mest samtidigt av tio personer, vuxna och barn.

Efter att Svantessons familj flyttat från Lilla Kyrkvik brukades, enligt församlingsboken, Lilla Kyrkvik av Anders Johan Andersson i Klockartorp. Anders Johan Andersson (1848-1925) och hans hustru Karolina Josefina, född Nilsdotter (1848-1927) hade i många år varit torpare i Klockartorp. 1919 flyttade de till Lilla Kyrkvik, där de bodde till sin död. Karl Ström i Fridsborg, Almvik (1905-1996) berättade 1991 att han och en kamrat 1925 var i Lilla Kyrkvik och spelade trattgrammofon för det gamla paret. Karl Ström mindes, att mannen, som låg förlamad inne i kammaren, sken upp med hela ansiktet när han lyssnade till musiken från trattgrammofonen.

Koordinater:

Latitude : 57,79709 (57° 47′ 49,53″ N)

Longitud : 16,49618 (16° 29′ 46,24″ E)

noggrannhet av signal : 2 m

https://maps.google.com?q=57.797092,16.496178

På fotot här bredvid, som är från ca 1925, står Karolina Josefina Andersson framför sin stuga. Lilla Kyrkvik flyttades efter makarna Anderssons död 1928 fram till Klockartorp, där den lilla stugan ännu står kvar. Stuggrunden vid Lilla Kyrkvik finns dock kvar, jämte grund efter ladugård, källargrop och en annan, mindre byggnad.

Lugnet.

Lugnet låg på kyrkans mark ca 1 km från Törnsfalls Kyrka längs vägen mot Kyrkvik. Husgrunden är ca 8 x 5,5m. Den sista boende var änkan Stina Lisa Törngren f.1822 d.1905 som bodde kvar till år 1899. Huset revs omkring år 1900. Hennes make var Johan Gustav Nilsson 1811-1890.  Stugan nämndes första gången 1860 vid namnet Lugnet. En stensatt vattenbrunn ska ha funnits men har inte hittats.  Erik Johansson, Kyrkvik, brukade jorden framför husgrunden så sent som 1971 med sin ardennerhäst. 

Koordinater:

Latitude : 57,80195 (57° 48′ 7,03″ N)

Longitud : 16,47709 (16° 28′ 37,51″ E)

noggrannhet av signal : 3 m

https://maps.google.com?q=57.801953,16.477087

Nystugan under Törnsfalls Pastorsboställe.

Nystugan finns noterad i husförhörslängd mellan åren 1802-1819. Stugan ”raserad 9/5 1819”, enligt kyrkboken. Var den låg är okänt, men har funnits på ”kyrkans mark”.

År 1800 26/5 dör Anders Samuelsson i Nystugan. Han är arbetskarl, dör i bröstfeber, 58 år gammal. Kvar bor änkan Ebba med barn och barnbarn. Efter dem kommer en skomakare Risberg med hustru och två söner samt en dotter. De bor där till 1818 då de flyttar till Sqvagerfall och är de sist boende.

Källstugan.

Var Källstuga låg är ännu okänt. Stavningen av Källstugan har varierat. Även Kjellstugan och Kjällstugan finns i Husförhörslängderna. Boende kan ha funnits på Källstugan före år 1802, men det är efter det året som det finns omnämnt i kyrkböckerna.  Källstugan är noterad mellan åren 1802-1877. Dock är det ingen boende under åren 1821-1827 enligt husförhörslängderna.

Många människor har bott i Källstugan. En man som bodde där många år är rotbåtsman Carl Claesson född 1774 i Wästervik. Han gifte sig första gången 1795 med Cajsa Hansdotter född 1748 i Bålltorp Törnsfall. Hustrun dör i Källstugan 1813. Sedan flyttar Carl Claesson till Bibo där han gifter om sig 1814 med Maria Törnblad född 1767 i Kårby. I husförhörslängd 1827-1830 finns paret noterade i Källstugan. Carl Claesson tjänstgör som orgeltrampare förutom att han var torpare. 1833 fick Törnsfall sin första orgel till kyrkan, och det var orgeltramparens uppgift att trampa bälgarna som försåg kyrkorgeln med luft, så det gick att spela på den. Senare arbetar han även som kyrkovaktare, vilket innebar att han skulle biträda klockaren, ha tillsyn över inventarierna och ordningen i kyrkan, samt väcka dem som sov under gudstjänsten. Under senare delen av 1800-talet började kyrkväktaren kallas kyrkvaktmästare. Carl Claesson avlider i Källstugan 1855 av ålderdom.

Kojan.

Okänt var Kojan har legat. Personer finns skrivna på Kojan under åren 1823-1841.

Första familjen som finns antecknad i husförhörslängd 1823, är arbetskarlen Anders Sundgren f. 6/3 1769 i Blackstad och hans hustru Sara Cajsa f. 26/1 1773, samt barnen Sophia f. 1808 och sonen Sven f. 1806.

Samtidigt bor Måns Jaensson f. 10/5 1750, f.d. brukare Prostegården, och hans hustru Lisa Isacsdotter f. 25/7 1756 Hjorted, i Kojan. De gifte sig 1779. Måns hade varit gift en gång tidigare. Han dör 20/3 1825. Hustrun flyttar sedan tillbaka till Prostegården, där en son var brukare. Hon dör 27/5 1840 i Prostegården. Efterlämnar åtta barn, fjorton barnbarn och fyrtiosex barnbarnsbarn.

I Kojan bodde även en annan änka, Anna Svensdotter f. 1753. Hon dör på fattighuset 1836.

Sist boende är änkan Sara Cajsa Nilsdotter från Grebo f. 26/1 1773. Flyttar till fattigstugan 1841 där hon dör 1853.

Under tiden som Kojan funnits registrerad har det sammanlagt bott sju personer.

Kloster, Törnsfall.

 I en hage nordväst om Törnsfalls kyrka ligga några stenbundna kullar om vilka sägnen påstår att det skola vara lämningar  av ett kloster. På höjderna i närheten ligga flera medelstora rösen, delvis ganska väl bevarande.

 (Uppgiften om klostret får hänvisas helt till folksägnens område, ty det finns ingenting som ger stöd för att något kloster funnits i Törnsfall)

Källa:

En sockenbeskrivning av Jon Viollskog

Tjustbygdens kulturhistoriska förening. Sidan 22.

Kyrkan har av gammalt ägt två klockor, storklockan och lillklockan. Deras ålder är ej känd, men om lillklockan har gått en gammal sägen, att den tillhör klostret. "varav rester skola finnas i prästgårdshagens hage". Storklockan omgjöts 1785, sedan den spruckit, lillklockan måste av samma anledning omgjutas 1866.

 Källa: Havtorn

 Kyrkan har sedan gammalt ägt två klockor: storklocka och lillklockan. Om lillklockan har gått en gammal sägen att den tillhört ett kloster eller kyrkobyggnadsom legat i prästens hage. 

  Sista gången storklockan omgjöts  var år 1785 och lillklockan blev föremål för samma reparation 1866. Det är den klocka som nu står i vapenhuset och som genom inlösen av grevinnan Sofie Nordenfalk på Blekhem räddades åt församlingen.

Källa:

Tjustkrönika, Valentin Petersson, 1988 Sid. 16-17.