Törnsfall Kyrkby
Vid kulturvandringen den 6 juni 2022 berättades det om husen kring Törnsfalls Kyrkby. Här är en sammanställning av det vi har hittat.
Törnsfall har sedan 1560-talet haft Gamleby församling som annex och den dåvarande kyrkoherden fanns för båda församlingarna. Efter en kort tid blev Törnsfall eget pastorat fram till 1653.
Från 1653 till 1910 är Törnsfall annexförsamling till pastoratet Västervik/Törnsfall.
1910 till 1962 är det åter eget pastorat. Från 1962 till 2014 är Törnsfall annexförsamling till pastoratet Gladhammar/Västrum. Efter 2014 ingår Törnsfall i Södra Tjust pastorat.Efter 1653 tillhör Törnsfall Västervik och det innebär att prosten bor och verkar i Västervik men har sin försörjning från prostgården i Törnsfall. På plats i Törnsfall finns en komminister.
Kyrkan.
Törnsfall socken är en av de minsta socknarna i Tjust. Kyrka kan man säga ligger i socknens centrum på en liten höjd med uppodlade åkrar i skyddat läge av skogsmark. Törnsfalls kyrka är en av de kyrkor i Tjust som har undgått stora förändringar under århundrandes lopp och kyrkan bevarar sin medeltida prägel.
Nuvarande tornet uppfördes sannolikt på 1100-talet och sammanbyggdes med en äldre träbyggnad. Träbyggnaden ersattes på 1200-talet med ett långhus i sten och som fortfarande är bestående. Törnsfalls kyrka är den äldsta i bygden som fortfarande är i bruk och efter många sekler är i felfritt skick.
Järngrindarna vid båda kyrkportarna är daterade till 1862.
Gravkammaren stod färdig 1937, men används inte idag. Innan gravkammaren fanns fick den avlidne ligga kvar hemma, ofta var det ett gammalt hus, bod eller källare som fick tjänstgöra. Där hölls vad som kallades uppläsning och sång innan den döde fördes till kyrkogården för vila. Vid avfärd kläddes sorgehusets portar med skalade granruskor.
Källa: Törnsfalls kyrka av Britt Marie Hammarskiöld 2003.
Averum.
Den gamla klockaregården Averum, är nämnd 1571 som ”Lasse klockare” på klockarbolet. Averum blev vid annexbildningen komministerbostad 1653, då Törnsfall tillhör Västervik.
Församlingen hade ingen byggnadsskyldighet för komministern, så den första som kom i mitten av 1600-talet fick bo i dåvarande klockaregården, d.v.s. Averum, som därmed blev komministergård. Averum, som var en utjord, hade kort innan donerats till församlingen (enl. en uppgift i byte mot annan jord) av fru Anna Skytte på Blekhem.
När den förste komministern i Törnsfall, Magnus Axelii, fick sin tjänst här, hänvisades han till att bo i klockarbostaden, Averum. Magnus Axelii var född år 1622 i Törnsfall och prästvigd 1653.
När Axelii kom till Averum 1653 var byggnaden i dåligt skick, varvid socknen byggde en ny stuga på densamma. När sedan Axelii lämnar sin tjänst efter 20 år i Törnsfall skriver han: "Klockargården blev mig deputerad att bo uppå, den som klockare alltid hade innehaft, och den var helt i grund ruinerad, måste jag denne reparera".
Averum förblev sedan boställe för komministern men med undantag vissa perioder. Löneboställe för komministern var en gård i Gagersrum.
Omkring 1786 tillträde en ny tjänsteinnehavare och Averum togs åter i bruk och den nedruttna byggnaden ersattes med en ny byggnad 1789. Det är troligtvis den byggnaden som alltjämt står kvar och nu tjänar som församlingshem.
Averum blev sedan boställe för komministern så länge sådan fanns i Törnsfall, fram till 1909 då komminister Segerstedt avled.
Vid Segerstedts död 1909 hade Averum tjänat ut som komministerboställe.
Averum som tillhörde pastoratet, inlöstes 1915 av Törnsfalls kommun, sedan en anhållan av Tjustbygdens kulturhistoriska förening om att få överta byggnaden och flytta den till Kulbacken vid Västervik som museibyggnad, avslagits.
Törnsfalls kommun lät nu bygga om Averum så att den inrymde församlingssal, skolkök och en bostad på övervåningen till vaktmästaren och arrendatorn.
Averum tjänstgjorde som Törnsfalls lekskola 1963-1977.
Övervåningen har under många år varit bostad men är nu kyrkovaktmästarnas personalrum.
Undervåningen är församlingssal med ett moderniserat kök.
Prostgården.
Prostgården var ett löneboställe för prosten och han har bott där sedan medeltiden då Törnsfall i perioder har varit eget pastorat. Där fick inte komministern bo. När prosten bodde på annan ort så fanns arrendator på gården.
Kort efter föreningen med Västervik, brann prostgården genom vådeld och därmed förstördes församlingens äldre kyrkböcker och andra dokument. Ny prostgård byggs i slutet av 1600-talet. I ett protokoll finns en anteckning att ”anno 1701 nedrefs den gamla byggningen och församlingen uppsatte ny byggning, en stufa med två framkamrar, ett kök och förstuga”.
Vid två tillfällen har Törnsfall haft eget pastorat och det är då som kyrkoherden bor i Prostgården.
Enligt sockenstämmoprotokoll skulle en ny prostgårdsbyggnad ha uppförts 1761 varefter den gamla byggningen såldes på auktion.
Prostgården härjades ytterligare en gång av vådeld, 1790. 1792 hade en ny byggning uppförts och det är den som står kvar idag.
Nya Prästgården.
Sedan Törnsfall återigen blivit självständigt pastorat, uppfördes en ny kyrkoherdebostad 1913. Prästgården heter Törnsnäs, men kallas vanligen prästgården. Kallades först Törnstaholm. 
Den första kyrkoherden som flyttar in är Henning Lidberg med familj. Huset har numera blivit privatbostad efter att det sålts av stiftet.
Dessa tre hus: Averum, prostgården och nya prästgården/Törnsnäs, har alltså en gemensam historia för kyrkans kyrkoherdar/komministrar.
Sockenstugan Sjöliden.
Sockenstuga 1788- 1847, 59 år Törnsfalls första fasta skola, 1847-1870, 23 år Fattighus 1870-1932, 62 år Privatbostad, Sjöliden, 1932-1967. 35 år Hembygdsgård sedan 1967.
När socknen fick sin första sockenstuga är inte känt, men 1726 finns det antecknat i ett protokoll, att sockenstugan och Klockaregården stod under byggnad. Med det, så avsåg man att sockenstugan också skulle vara klockare bostad. År 1768 byggdes en ny sockenstuga på den gamlas plats. Den nya sockenstugan innehöll kammare och kök samt förstuga.
Vid en vådeld hösten 1788 brann sockenstugan ned. Det finns anteckningar att den sockenstugan stod ”tvärt över vägen vid gamla Luckhuset och således för nära intill Kyrkan och likaså nära intill komministerns ladugårdshus”.
Nu beslöts att bygga en ny sockenstuga på en ”kulle i ängen, som hörer till kyrkans donerade jord”. 1790-talet. På gammal karta från den tiden finns ett hus utmärkt där nuvarande hembygdsgård ligger i dag.
Sockenstugan kom efter skolreformen 1842 att påbyggas med en våning och blev det första fasta skolhuset i Törnsfall och stod färdigt 1847. På övervåningen inrättades bostad till skolläraren/klockaren. Socknens förste skollärare var seminarieeleven A.P. Broman. Broman tjänstgjorde endast en kort tid och till efterträdare valdes klockaren Gustaf Dahlgren. Nästa skollärare var Carl Johan Johansson och han blev sedan den förste läraren i Kyrkskolan. Sockenstugan var skola i 23 år.
År 1870 när Kyrkskolan stod färdig flyttades skolundervisning dit. Den gamla sockenstugan och skolan blev nu fattighus 1870.
År 1919 beslutade Törnsfalls fattigvårds styrelse med grevinnan Sofie Nordenfalk f. Piper i spetsen att fattighuset skulle byggas om till ett mer ändamåls enligt fattighus. Ombyggnaden skedde 1920-1921.
När nya ålderdomshemmet stod färdigt 1932 flyttades de boende i fattighuset över dit.
Den 13 mars 1967 såldes Sjöliden till Törnsfalls hembygdsförening. För tomten som köptes av Linköpings stift betalades 1200kr, avstyckningen 520 kr, lagfart 42 kr. Ordförande då var Axel Pettersson, Kårby.
Källa: Tjustbygdens kulturhistoriska förenings Årsbok 1945.
Törnsfalls husförhörslängder och församlingsböcker.
Kommunarkivet, Västervik.
Kyrkskolan med slöjdskola.
Kyrkskolan i Törnsfalls kyrkby stod färdig och kunde tas i bruk 1870. Kyrkskolan var en folkskola dvs. årsklasserna 3-6.
Det var inte lätt för barnen att gå regelbundet till skolan. Vägarna var långa och vintertid svårframkomliga. Det var barn från hela socknen som skulle gå i folkskolan i Törnsfall. Det var stor fattigdom bland befolkningen och därför beslutade skolstyrelsen i Törnsfall vid ett sammanträde 1871 att de barn som inte hade mat att ta med skulle få en halv brödkaka av skollärarens hustru. Det inträffade också senare under kriser att barnen också fick hjälp med både kläder och mat från fattigvården.
Under 1800-talets slut blåste starka försvarsvindar i landet och det avsattes tid för skytte- och militärövningar i skolorna, däribland Törnsfalls kyrkskola. Skolstyrelsen gav i uppdrag till hemmansägare Per Jansson i Vångsunda att efter modell förfärdiga exercisgevär till skolbarnen. Kunde barnen betala geväret fick de det, om inte, löste församlingen in gevären.
Under slutet av 1800-talet fanns inneboende, några vice komministrar i Kyrkskolan.
Kyrkskolan lades ned 1945 men det pågick fortsättningsskola några år framåt. Törnsfalls kyrkskola var verksam i 75-80 år.
Vid olika tider har kyrkskolan även används av kommunstyrelsen som sammanträdesrum, röstlokal vid val. Ett församlingsbibliotek bildades 1910 och sedan 1923 fanns ett sockenbibliotek.
Kyrkskolan innehöll förutom skolsal även en lägenhet på fyra rum och kök.
Skolhuset är sedan många år tillbaka privatägt.
Källa: Tjustbygdens kultur historiska förenings årsbok 1945 av Jon Villskog.
Hur skolorna i socknen kom till finns att läsa på länken Skolorna i socknen.
Sockenmagasinet.
Sockenmagasinet ligger mellan kyrkskolan och slöjdskola väl dolt av växtlighet. År 1803 uppmanade konungen att det skulle byggas sockenmagasin i alla socknar i Sverige. Syftet var att bönderna i socknen skulle avvara en viss del av sin spannmål vid år med goda skördar som senare skulle användas vid nödår.
I Törnsfall dröjde det dock till 1813 innan beslut togs att bygga ett magasin, vilket uppfördes först 1815. Det placerades då utanför den södra kyrkmuren.
Klick på länkenför att läsa mera om Sockenmagasinet.
Bibo.
Mitten av 1700-talet inrättades det en stuga nära kyrkan för hemlösa och fattiga. 
Huset kallades Bibostugan. Fattigstugan hade ett rum och kök. Ibland bodde 14 personer i stugan. Var och en hade sin egen mathållning. Bibostugan ansågs i mitten av 1800-talet vara för liten och dålig för att tjäna som fattigstuga. På 1860-talet kom frågan om nytt fattighus skulle ordnas. Det blev då nuvarande Sjöliden.
Ny ålderdomshemmet / Ekbacken.
Det byggdes 1932 på den gamla Bibotomten med plats för 15 pensionärer. Som ålderdomshem fungerade huset till 1968. De som bodde där när det upphörde fick flytta till Dalsgården i Gunnebo.
I mitten av 1960-talet finns ett minne beskrivet, att de boende satt och väntade på brevbäraren, för att kanske få någon post. Fr.o.m. 1951 var söndagar postfria. Alltså ingen brevbäring.
I ålderdomshemmet arbetade föreståndarinna och biträden. Personalen hade uniform. Det var klänning och förkläde. De boende hade egna kläder. 
Föreståndarinnan hade ett eget rum med hall och sovalkov på första våningen. Där fanns även medicinskåpet. Ibland över-nattade hon men hade en bostad på annat håll och gick hem efter dagens arbete. På övre våningen fanns två rum, ett till varje biträde som bodde där. Det var fasta garderober i rummen, och det flesta finns kvar idag.
Det berättas att när kvällen kom och föreståndarinnan gått hem samlades de boende och personalen för att gemensamt hjälpas åt med disken och andra sysslor. Man lyssnade på berättelser, både sanna och osanna.
Huset finns kvar idag och är privatbostad. Mycket lite är förändrat sedan huset byggdes.
Kristineberg.
Namnet Kristineberg omnämns första gången i husförhörslängd för Törnsfall 1831-1835.Först boende är smeden Johan Peter Törnblad med hustru och barn.
Snickaren Jakob Westerlund f.1841 Gladhammar flyttar in i Kristineberg 1871 med hustru och 5 barn. Jakob Westerlund var lärare i träslöjd i slöjdskola i Törnsfall.
Snickaren/byggmästaren Jakob Westerlund avlider 1917, 76 år gammal av åderförkalkning, hjärtfel och astma.
.
Nystugan, Kjellstugan och Kojan.
Nystugan omnämns 1802 enligt kyrkboken. Troligen tidigare. Raserad 9/5 1819 står det i kyrkboken. Huset fanns i minst 17 år.
Kjellstugan omnämns också första gången 1802 i kyrkboken. Fanns troligen tidigare. Sista notering 1870-1877. Huset fanns i minst 75 år.
Huset Kojan finns registrerat i kyrkboken under tiden 1823-1841. Första som bor där är familjen Sundgren och fadern står som arbetare. Samtidigt bor en f.d. brukare av prostgården där med sin hustru. Under tiden som Kojan funnits registrerad har det sammanlagt bott 7 personer där.
Var husen låg är okänt men det ska vara på pastoratets mark.