Stenbrotten i Källsåker.
På kulturdagen den 6 juni 2017 besöktes stenbrotten i Källsåker. Guide för dagen var Bengt
Molander som har gjort en omfattande inventering av stenbrotten i området kring Källsåker,
Gäddeglo och Marsbäcken. Från slutet av 1800-talet fram till 1950-talet bröts det sten i
stora
block som fraktades till stensliperierna i Västervik och ett mindre sliperi
vid sjön Gagern. Det är framför allt till gravvårdar som stenen har
använts. Det finns också goda exempel på konstverk och statyer där
sten har tagits från Källsåker. En del av den svarta dioriten som blev
kvar ligger i stora högar. I modern tid på 1960-talet, efter den stora
stenbrytningen fraktades skrotsten med lastbilar till Stockholm där den
krossades och pressades till plattor. Dessa plattor ligger nu tillsammans
med vita plattor från en annan del av landet på Sergels torg i
Stockholm.
Bengt Molander berättade inledningsvis om
de olika företagen som varit verksamma inom
stenindustrin. Det är främst bröderna Styren-
ius som är bäst representerade i Törnsfall.
Företaget startade 1897 med bröderna David, Carl, Reinhold och Emil.
Man började med att sälja gravstenar i Stockholm och det gick bra för
företaget som ökade sin omsättning varje år.
David Styrenius började redan 1886 som lärling
hos Schannnongs stenhuggeri i Västervik.
Bröderna Styrenius köpte Schannongs verksamhet 1912 och flyttade
företaget till Djurgården 1943.
Man tog mycket sten i bergen och de flesta av resterna som syns idag är
skrotsten, men även stenblock som var färdiga att transportera till
Västervik ligger kvar bl.a vid kajen vid Stumpnäset strax norr om
Marsbäcken. Det behövdes stora krafter för att lyfta stenblocken och
tidvis har det funnits räls med vagnar för att lättare få iväg stenen. Flera
smedjor har funnits i området för att tillverka och reparera verktygen.
Mycket krut har också behövts till sprängningen i bergen.
Gården Källsåker ägdes från 1910-talet av Reinhold Styrenius fram till
hans död 1935. Hans änka Anna Matilda ägde gården till sin död 1942
då den kom att tillhöra deras fem barn Ebba, Erik, Josef, Ernst och Ture
fram till 1996 då Joel Karlsson köpte gården med lantbruket. Stora
delar av skogen och marken kring de gamla stenbrotten tillhör olika
delar av familjen Styrenius.
Vid kaffepausen i gröngräset med utsikt
över Kvarnsjön berättade AnnaMaria och
Anders om forna tider och livet på Källsåker.
Flera fornlämningar med hällristningar finns på ägorna. Gården är
nämnd i handlingar från 1400-talet och på 1560-talet tillhörde den
fransmannen Charles de Mornay. Han var en av Erik XIV närmaste
män och förde befälet i kriget mot danskarna. På 1700-talet och en bit
in på 1800-talet ägdes gården av familjen Schmitterlöw. På 1840-talet
ägdes gården av Johan Nordenfalk på Blekhem som gjorde ny-
byggnationer och planerade en lantbruksskola. Det blev skola bara
ett år eftersom Johan N. avled hastigt i mars 1846 och därför var det
ingen som fullföljde hans planer.
Efter den tiden är det ingen av ägarna som bor på gården. Den drivs
vidare med hjälp av inspektorer, rättare , arrendatorer och mycket tjänstefolk. Det är först nu
i vår tid som ägaren Joel Karlsson bor här.